I dag, en solig fredag, hade Gunnar hittat på att vi skulle försöka förstå centralvärmens funktion i sin barndom, då man inte hade någon cirkulationspump. Vi fyllde ett slutet u-rör med kaliumpergmanganatpulver och vatten. Det hela värmde vi sedan med solens hjälp. Det gick inte så bra, utan vi fick ta hjälp av en gasbrännare. Då blev det fart på den svagt blålila vätskan som steg i röret. Det illustrerade principen för den ursprungliga centralvärmen, som saknade cirkulationspump.
Bra uppfattat Karin
SvaraRadera